A, B eller C? Aktieslagens ABC.

Något som många blivit varse vid sina första investeringar i aktier är det faktum att det, i vissa fall, inte endast existerar en typ av aktie att välja bland, utan två (går vi bakåt 25 år fanns det ibland upp till och med sex typer av aktier i ett och samma aktiebolag) även benämnda som aktieslag.

Jaha, vad är då skillnaden mellan en A-, B- eller C-aktie. För det första kan påpekas att det inte finns någon skillnad mellan en B- och en C-akite; de har bara olika benämning ─ ett företag kan ge ut C-aktier likaväl som G-, R- eller J-aktier. B är dock den gängse benämningen på ett företags röstsvagare aktier, och för att verka konsekvent kommer jag att referera till B-aktier. Det finns två konkreta skillnader mellan en A-aktie och en B-aktie:

1. Röststyrka. A-aktien utgör en röst, där B-aktien motsvarar en tiondels röst. Du har alltså lika stort inflytande med en A-aktie som du har med tio B-aktier, och
2. Aktiepriset. Priset mellan A- och B-aktien varierar ofta, men så behöver inte alltid vara fallet.

För de flesta som investerar (eller spekulerar) i aktier spelar antalet röster ingen eller liten roll, då ens privata ägande ofta är marginellt i det hänseendet, varför det inte heller i så fall spelar någon roll om man äger A-, B- eller C-aktier. Om vi ser till den andra skillnaden, priset, så borde det logiska vara att köpa det billigaste aktieslaget. För undertecknad skedde dock en annan tankeprocess när jag skulle avgöra vilket aktieslag jag skulle välja. En inre överläggning som gick ungefär så här:

"Om jag köper det dyrare aktieslaget, måste det ju innebära att jag kommer att kunna sälja aktierna för mer, än om jag köper de billigare!"

"Självklart", ansåg jag och köpte det dyrare aktieslaget. Verkligheten är dock den, att, även om priset skiljer sig, så kommer den procentuella ökningen/minskning att överenstämma (detta är en modifierad sanning, då det inte alltid behöver vara så), vilket innebär att min avkastning många gånger kommer att vara högre om jag äger den billigare aktien, både prismässigt och utdelningsmässigt, då jag för samma ursprungliga köpesumma får mer aktier av det billigare slaget.

I 99 fall utav 100 så har man samma rätt till utdelning oavsett vilket aktieslag man äger, vilket också innebär att direktavkastningen ökar:

Aktiebolaget Aktiebolaget har A- och B-aktier; A-aktien kostar 100 SEK och B-aktien 90 SEK, och Aktiebolaget planerar en utdelning om 4 SEK per aktie. Direktavkastningen för

• A-aktien (SEK): 4 / 100 = 0.04 = 4 %
• B-aktien (SEK): 4 / 90 = 0.044..~ 4.5 %

Skillnaden kan verka marginell, men den som är långsiktigt kommer att bli varse skillnaden som några procentenheter kan göra, men hjälp utav ränta-på-ränta-effekten. Det finns även mer extrema fall än det exempel jag tagit upp.

Den enda nackdelen (som jag ser det) med de billigare aktieslagen, är att de är mindre likvida ─ de handlas alltså mindre aktivt på börsen, vilket kan göra att de är mer svårsålda än det mer omsatta aktieslaget. Detta skapar dock oftast inget problem.

Slutsats: köp det som är billigast.

Om det förekommer faktafel i texten, påpeka gärna! Jag är inte ute efter att vilseleda vare sig andra eller mig själv, vilket jag gör mig skyldig till ifall jag publicerar rena faktamissar. Jag tar mer än gärna emot kritik.